Aaaaaaaah!

Jobbig dröm! Usch jag blir så himla frustrerad, och det är så tråkigt. Har bara vaknat och är redan i full tankeverksamhet. Varför kan man aldrig få bli lämnad i fred? Inte ens när man sover så slipper man tänka på saker och ting. jag borde verkligen fixa detta på ett sätt eller annat. Vad ska hända, det är ju så att det värsta nästan redan har hänt och det löste sig ganska bra?
Intala dig själv det: Ja, det är väl det jag får göra, intala mig själv att allting kommer gå bra. Men problemet är att jag redan tror mig veta svaret på min fråga, och det är inget bra svar.
Prata med någon: Ja, det måste jag verkligen, med någon vettig som vet alla svar på alla mina frågor och funderingar. Låter som jag söker efter Gud eller någon liknande, för sånt stort krav kan jag inte ställa på någon av mina vänner. Men man kan ju försöka åtminstone? Kanske de kan komma med något vettigt alternativ, förutom det som man får konstant. "Fråga honom". NÄÄÄÄÄ!
Blogghatare: Jag har blivit en sån som jag ständigt har tyckt varit supermesigt, en människa som skriver sina tankar på internet bara för det är SKOJ när andra får läsa dem och fundera vilka hemligheter det kan vara jag avslöjar. Men just nu struntar jag i det, var tvungen att pränta ner några av mina tankar efter drömmen och efter mina ständiga ensamma funderingar, så hata min blogg om ni vill, för det gör jag med.
Dags att göra sig redo för ytterligare en dag.