Födelsedagskalas!

Far: Idag ska jag fira min far! Han fyller nästan år, men bara nästan. Principerna ska man egentligen hålla fast vid tycker min andra kära förälder, men vi ska fira honom idag ändå. Har köpt världens vackraste present, i och för sig beroende på hur man definerar vacker. Men den är fin ändå och välbehövlig. Vi ska grilla, det är gott. Jag håller tummarna för oxfile, men det ser illa ut tror inte vi har någon hemma. Men hoppas är alltid bra.
Olydig: Sa innan att jag är ungefär sjukskriven, får inte lov att träna och gå mycket. Jag är inte så bra på följa doktorns föreskrifter för igår gick jag en liten promenad på cirka 40 minuter, tränade i 1 och en halv timme, och gick ut och dansade när vi hade fest igår. Det går inte så bra med den här hälen, men vad gör väl det, så länge man mår bra innerst inne? Alla går vi sönder förr eller senare eller?
Barnkalas: Igår var det avslutning i korridoren, vi hade dukat fint med bord och stolar mitt i korridoren. Folket lagade pizza, stekte pannkakor och drack cider och bål. Fick leka lekar, sjunga barnsånger, fiska fiskedamm och käka pannkakstårta. Hur skoj som helst, och det blev ett riktigt hålligång. Sen var det utgång som gällde, gick ner till Östgöta Nation och dansade hela natten lång. I alla fall tills jag blev trött på det och begav mig hemåt.
Pernilla: Ja! Det var länge sedan, hon var med och festade! Jag var sentimental igår och pratade en massa om att vi hade känt varandra så läänge, det var klyschigt men sant. Men hurra vad skoj det var, hoppas det blir mer barnkalas som vi kan festa loss på.
Bitter? Nej jag är inte bitter, känns så meningslöst att ens försöka vara bitter. Men jag är lite småbesviken på mig själv däremot, men där har jag bara mig själv att skylla. Det är inte bra att tro för mycket, man blir bara besviken på sig själv efteråt för man har hoppats och trott och gjort sig glad och förväntasfull. Men jag förstår fortfarande inte mig på människan, och det kommer jag nog aldrig att göra.
Härnäst: Radiogala lördag, imorgon. Pinsamheter? Skvaller? Oh ja, hoppas nästan på det, hade varit så bra om något radikalt händer i ens liv. Men först, en tripp till staden med brodern min för inspiration och moraliskt stöd.