Förbannad, besviken, rosenrasande.

Detta har kommit till att bli det jag hatar mest i hela mitt liv.

Varför utsätter jag mig för det dag för dag? Varför fortsätter jag gå dit när det gör mig så förbannad, eller nä snarare förtvivlad, över hur man indirekt blir behandlad. Man kan väl inte gilla alla antar jag, men behöver det vara så tydligt visat?

Kanske är det bara jag som bryr mig om det för jag är så extrem?

Jo, så kan det vara. Men.. skit. Här är jag helt inställd på att skriva ett asförbannat inlägg för att avreagera mig sen kommer jag fram till vettiga saker. Men inte hjälper det egentligen, jag är fortfarande allmänt besviken över hur himla mycket skit jag måste utsätta mig för att för att få lov att vara en del av "dagens vi tycker om krets". Det ska inte vara så.

Trodde jag skulle slippa sånt "jag gillar dig för stunden tills jag hittar någon annan" när jag stack från hålan.

Men varför tillåter jag detta att fortsätta? Varför sticker jag inte bara därifrån, höjer rösten och säger "Nu får det vara nog jag orkar inte låtsas gilla läget längre!" För jag gillar läget egentligen, när allting är bra. Men allting är inte alltid bra och då är det inte längre det stället jag vill helst av allt ta min tillflykt till.
Jag vill också ha förmågan att våga

Är det kanske dags att lägga ner?

Kanske man ska så drastiskt bara gå dit ikväll och säga rakt ut utan eftertanke.
"Fan heller, nu kan någon annan ta över det här skitet. För inte blir man uppskattad på riktigt för det man gör. Nu får det vara nog".

Men jag har eftertänksamhet.
Var tar jag vägen då?