Har inte sett solen på flera dagar.
Här är grått.

Slutjul

Slut på jul. Slut på allt det roliga. Eller var det så väldans kul egentligen?
Ångest att man inte har handlat julklappar, ångest att man möjligtvis har handlat helt fel julklappar. Ångest över att man måste umgås med släkten som man helst klarar sig utan. Ångest att man måste vara vänner med allt och alla, för vem vill vara ovän på julaftonskväll? Ångest att julen är slut och jag har ätit min årsranson av choklad. Ångest att jag kanske inte fick just det jag ville ha.
Men egentligen. Jag tycker nog det är ganska kul ändå. Utöver denna ångest, som inte är sådär påtryckande och jobbig som annan ångest kan vara så är det en underbar tid. Liksom, ett avbrott från saker och ting där människor är samlade tillsammans för att ha det trevligt. Och visst blir det trevligt. Bara det att det räcker att trevligheterna är under en dag. Faktiskt. Sen blir allting för påträngande. Sen kan man lika bra sitta ensam hemma nån dag för att lära sig uppskatta sällskap igen. Gillar inte intensiteten i umgänget under julen.
Men jul är kul. Ändå.

Igår fick jag riktig mat. Det var skönt. Har under två dagar endast ätit två laxbitar och ett ägg ungefär. Det är inte mycket mat. Har överlevt på choklad istället. Det är inte riktig mat. Igår var det gott med riktig mat.

En del av mig längtar tillbaka till Lund.
Typ bråkdelen av en sekund när jag precis vaknar tänker jag "idag far jag hem".
Sen stannar jag ändå.
Det är ju ändå i Skanör jag har min familj.

Snart 2008. Läskigt.

Vi har införskaffat en PLASTGRAN!
Vad hände med julen egentligen?

Men den blev faktiskt hyffsat fin ändå.
Nu ska jag fly fältet och åka in till stora staden (Malmö) helt ensam. Längesen jag gjorde det. Ska gå runt på the big köpcentrat triangeln och hänga i deras fräcka butiker för att ivrigt leta efter en klänning till nyår. För jag har inte så många klänningar redan.
Kanske lite osmart att köpa en klänning innan mellandagsrean börjar.
Men vem bryr sig? Jag är tät. Intalar jag mig själv i alla fall.

Nu känns det att man är nere i Skanör igen. Måste ta bussen i 45 minuter för att komma till klädaffärer. Tänk att jag växte upp med detta? Mycket mer spännande det var att handla kläder back then.
Jul är kul

Lugnet har infallit sig. Känner redan hur jag börjar slappna av nu när jag har kommit ner till Skanör. Allting har dock inte gått enligt planerna och jag längtar på något sätt tillbaka till Lund där jag har allting. Men det känns bra. Oerhört bra. Det betyder ju ändå att jag trivs där jag bor och pluggar.

Kikade precis på mitt nya schema inför våren. Är så förväntasfull. Vill nästan köpa böckerna nu direkt och verkligen sätta mig in i det. Detta känns så bra, vilket känns oroväckande. Är rädd att jag är på väg ner i ännu ett svart hål. Får väl börja tänka på att allting kan inte vara en dans på rosor. Ibland måste man lära sig massa tråkigheter för att komma fram till det roliga, det som jag ser fram emot.

Julafton. Om 3 dagar. Sinnessjukt.

Nyårsafton. Om 10 dagar. Panik. Har ännu inte hittat en klänning. Måste in till stan och leta. Vill ha en bländande snygg så folk stirrar förundrat hur vacker jag verkligen är. Hur stor sannolikhet är det att jag hittar en sådan i min prisklass?

Idag kommer hela familjen vara samlad. Spännande.

So this is Christmas

...and a happy new year.

Jag har jullov. På riktigt. Åker hem till Skanör med bussen om en halvtimme. Eller inte riktigt. Men nästan, åker med bussen till Malmö om en halvtimme för att träffa mor min och handla de sista julklapparna. För believe it or not det är grymt få dagar kvar till jul! 4 dagar om man inte räknar med idag! Och det gör jag inte, för då blir det för många dagar kvar.
Ska bli skönt att komma hem, ska bli speciellt skönt nu när jag har klarat tentan!
Så skönt! Jag har tagit mina 22,5 poäng! Fattas bara 7,5 poäng sen har jag klarat av hela helvetet. Det känns bara så underbart att jag verkligen klarade av tentan, jag la ju inte ner jättemycket tid på den. Vi fick 6 dagar på oss, jag skrev klart den på 2 dagar sen åkte jag på semester med radion till Växjö. Ändå fick jag G. Känns som om jag verkligen hade gillat ämnet, eller inte ens gillat ämnet och orkat sätta mig in i vad jag läser, alltså verkligen pluggat, inte pluggstrejkat och inte öppnat böckerna på 3 veckor, så hade jag kanske, men bara kanske, fått bättre resultat. Men det spelar ingen roll! Jag är glad att det var en enkel fråga!

På tal om radio och semester. Hör och häpna!
Radio AF har blivit nominerade i Nöjesguiden tävling som avgörs den 5 januari med påmpa och ståt! Vi är inom kategorin inom media så jäkla fränt. Tillsammans med Mia & Klara (kan vara Klara & Mia också) ett humorprogram från SVT och Dygnet runt & dyngan.se. Två stora jättar och så vi! Radio AF är typ bäst. Helt klart.

Hemfärd!

Christmas
Är det inte helt enkelt underbart.
Ibland blir allting bara så. Perfekt.
Jag har en massa saker jag kan klaga på egentligen. Massa saker jag kan avsky, ångra, hata, ogilla. Men ibland är det bara så. Att allting blir. Perfekt.

Jullov
Det gör nog förbaskat mycket.
Kom att tänka på att de senaste gångerna jag har haft jullov har varit ett avbrott från saker jag har varit trött på, varit ledsen över, eller ett avbrott innan jag skulle börja med mitt nya liv. Så är det nu igen. Det känns bra. Känns som våren är min tid på något vis. Det är under våren saker och ting har gått bra. Det är under våren jag kan gå framåt. Hösten går jag bara bakåt, fast inte lika långt som jag går framåt under våren. Sakta men säkert närmar jag mig kanske idealet, utopia.
Snart är jag kanske redo för att verkligen bli det jag vill bli? Komma fram till slutet för att stanna där?

Jag gillar jul.
Ljus, gran, härligheter. Kärlek.
Det är min tid på året.

Var tog den lilla söta flickan vägen?

Ingen som vet, ingen som vet.
Jag saknar att ha vänner. På riktigt.
Låter inte det överdrivet deprimerande? Samtidigt som det känns överdrivet sant.
Vad hände med dem man kunde ringa hela tiden?
Vad har hänt med de vänner jag har skaffat? Var kategoriserar jag dem?
Var tog den underbara tiden vägen?

Förbaskat vad det ska vara svårt att inte tycka om någon ibland?
Jag vill också.

Inte alls avundsjuk.

Ännu en söndag

Swosch
Så känns det faktiskt ibland. När tiden passerar. Och ytterligare en vecka har passerat. Vad har jag gjort för vettigt egentligen? Har jag lyckats göra något av det jag planerade i slutet på förra veckan? Några mål uppnådda? Några revolutionerande upptäckter?
Jag vet inte.
Mest samma gamla tristess. En söndag. Grådaskigt ute. Kallt, bittert. Ingen ork till att göra det man borde göra för att inte vakna med skolångest på måndag. Men denna söndag är egentligen inte som alla andra söndagar.
För jag kan om jag vill
Har insett att jag bara har två dagar kvar i skolan. Är inte det en härlig insikt? Rätta mig om jag har fel. Två ynka dagar. 2 timmars föreläsning imorgon. Lite grupparbete, som jag för övrigt sitter och skriver själv nu. Möte med radio. Skoj? Dock något att göra. Tisdag, 2 timmars gruppgenomgång på detta fina grupparbete. Sen kl 1300. Jullov.
Sen ska jag bara plugga hela julen.
Nä.
Jullov är det som står på nästa veckas lista.
Ännu en söndag - men inte som alla andra.

Farväl

Farväl 1. Min vän. Min äldsta vän. På lördag åker hon till Norge, kommer hem en vecka i april, sen åker hon till Sydamerika till juli. Känns konstigt att man träffas som ingenting sen när man säger hejdå är det liksom hejdå.

Farväl 2. Grupparbete. Våga vägra grupparbeten med grupper som är så förbaskat jobbiga.

Farväl 3. Bekymmer. Förr eller senare löser det sig

Farväl 4. Nykter. Imorgon ska jag festa. Och idag för första gången känner jag mig laddad inför denna festen. Härligt.


4400 tar upp för mycket tid av mitt liv. Fjärde avsnittet idag.